Svensk anglofili och genusmedveten brännboll

Ja, den där stilen tar man inte miste på: randig smal slips, kritstrecksrandig kavaj, grå manchesterjeans och mockaskor. Rött hår och runda glasögon av metall. Typisk brittisk turist, hade man säkert tänkt om man inte visste att det var en trotskist till lärare, som nyss hade stämplat ut från Östra real och sagt adjö till gymnasisterna Bildt och Taube och kanske en Carlzon, som gick där längs Biblioteksgatan med ett lurigt flin i sin anglofila uniform.

Jag ringde alltså till Stefan. Det var ju alldeles för länge sedan och jag skulle som ni säkert minns fråga om han hade lust att gästblogga om sina första dagar på nya jobbet. Jag kan redan här meddela att jag glömde fråga; det var så mycket annat som kom i vägen. Stefan är för övrigt ingen man tar ett par glas med. Nej, det blev en lång kväll och någonstans mitt i åkte vi hem till mig och lyssnade på musik. Jag satte på The Studio, som Stefan märkligt nog inte hört, och han började genast gestikulera om att det här hade han väntat på i tio år! Svensk genombrittisk musik. Just då höll jag med.

Litet senare, efter att vi lyssnat på Billy Braggs ”Don´t try this at home”, gick vi ut en sväng. Tanken var att jag skulle visa några typiska Kungsholmenställen. Vi började med El Diablo (årgångstequila) men där var det så fullt och blankt av samtid att vi sprang därifrån. Till Le Dame Noir. Ett märkligt ställe som jag gillar men vid det här laget var vi rastlösa och gick till Terreno. Stefan började återigen gestikulera: det har man väntat på i tio år! Svenskt uritalienskt vinotek. Nej, så sa han nog inte, men om han gjort det hade jag hållit med.

Klockan var nu bra bit efter midnatt och vi skulle snart skiljas åt. Men innan dess berättade Stefan om hur han blivit genusvetaren på skolan. Hur han gått till slöjdläraren inför brännbollen och bett om en beställning: Ett långt och stadigt slagträ med stor platt tjejig träffyta med en rosa rosett runt handtaget och ett grabbigt basebollträ i miniformat med en blå rosett. Det hade naturligtvis blivit kaos i brännbollsleden.