blank av samtid
Efter ett par glas och några lammbullar på Babs tar jag med mig Mattias och David hem. Vi köper med oss tiramisu på vägen hem som vi sköljer ner med taxfreeport. Karin kommer hem efter ett tag och vi sätter oss alla fyra i soffan lyssnar på Aztec Camera och Chills (David får en dos Dylan också).
”Ska du verkligen ha alla skivorna framme i bokhyllan?” Jag tittar på Karin men ser att hennes läppar inte rör sig. Det är Mattias som talar. Jag gapar. Striden om skivorna i bokhyllan har pågått i flera veckor och jag vann nyligen genom att argumentera för att om tar man bort skivsamlingen från bostadsrätten på Kungsholmen blir man så blank av samtid att man inom två år har flyttat till Täby och röstat på de nya moderaterna. Jag ser mig fortsatt gapande omkring i rummet. David diggar Dylan. Mattias ser drömmande ut och verkar inte förstå att han i egenskap av en indieauktoritet nyss avgjort en familjefejd. Karin ler.
av André Johansson, kl 23:48
6 Kommentarer:
Det trodde jag inte om Karin. Chills ska ha hedersplats i varje anständigt hem, och förstår man inte det går det alltid att vara särbo. Det är väl inte ens en timme mellan Täby och Kungsholmen?
Vilka skivor du väljer att stå framme är inte bara en angelägenhet för dig och Karin utan något som många intressenter borde få tycka till om. Jag kräver att samtliga Mojave 3, Woven hand, samt samlingskivan från harvestfestivalen i Nynäshamn 2002 plattor får en central plats( jag försökte dra ut några lite grann senast). Egentligen borde du kalla till nått officiellt möte med representanter för de olika musik-skråna i umgängeskretsen när du skall välja ut de 100 bästa skivorna. Sånt här måste dras i en ordentlig långbänk med omständiga remissförfaranden innan beslut kan tas.(Annars är risken att du kommer hitta försvunna gäster liggandes med halva kroppen under sängen vilt rotandes i den där lådan med hjul där du tänker förvara de utgallrade skivorna.)
Peter: Jag vet. Det är för dåligt. I Täby finns inte en enda Chillskiva.
David: Bra. Jag ska mejla ut listor till de som berörs. Era listor kommer att viktas efter indierang.
Var ska man annars ha skivorna? Jag bara undrar.
Vem lyssnar på CD skivor längre ?
anonymous>>Nja, men man kan ju inte bara slänga de gamla cd-skivorna. Dessutom har ju cd-skivorna haft samma funktion som böcker i en bokhylla dvs de säger nått om vem som bor där. De där gamla The Mission-skivorna som kanske inte spelas varje dag är ändå en del av ens förflutna. Skall jag bara gömma undan dem? Skall jag bara förneka 1990?
Tänk alla som snabbt vill avgöra om den nya bekantskapen är nått att ha. Nu måste de ju skumma igenom en massa mappar i datorn för att upptäcka att, jisses hon gillar latinamerikansk musik. Hur drar jag mig ur det här nu?
Skicka en kommentar
<< Home