Stadgebunden verksamhet
På väg hem från månadens middag med Annina. Vi har ätit koreanskt och avrundat med ett glas vin på Babs. Inget konstigt med det, allt som vanligt (förutom att de inte spelade Embassy på Babs, det har aldrig hänt tidigare). Går förbi Vassa eggen och jag blir som vanligt kissnödig. Baren påminner om vår toalett. Fräscht: Spotlights och glasdisk.
På bussen hem, ettan, hamnar vi bredvid en ung tjej som pratar i mobiltelefon. Jag berättar för Annina om att vi och ett par av våra grannar har lite olika syn på vilka ljudnivåer som är acceptabla i ett äldre hus mellan klockan 22-10. Jag hinner inte ens till det smaskiga i historien förrän den blonda tjejen pratat färdigt i telefonen. Hon vill vara med i samtalet. Med mild röst börjar hon förhöra mig om jag läst stadgarna ordentligt. Jo, börjar hon, samtidigt som jag ryggar tillbaka, man måste kolla i stadgarna, har du gjort det? Där kan det stå vad som gäller. Var bor du förresten? Är det många pensionärer som bor i ditt hus? Rivstartar hon med en märklig mildhet. Lite som en nykter fullgubbe.
Va, nej, det bor ju bara revisorer i 30-årsåldern på Kungsholmen, stammar jag fram, och det där med stadgarna förstår jag inte vad du menar med. Annina har redan vänt sig bort och jag tittar åt sidan samtidigt som jag svarar. Det hindrar inte tjejen från att fortsätta: Det är nog bra om du tittar i stadgarna, det kan stå mycket där, förstår du. Vad som gäller och så. Det kan ha bott pensionärer där för 30 år sedan som lämnat spår efter sig i stadgarna. Tänk på det.
Så där fortsätter det och precis när jag ska gå av tipsar hon mig om att jag borde göra en extra Tiramisu nästa gång jag gör en efterrätt. Tiramisun ska jag sedan gå ner till granarna med. Det är ändå kört, menar hon, lika bra att lägga sig på rygg.
Hörde du det David, hon vill att jag ska bjuda grannarna på Tiramisu.
av André Johansson, kl 00:18
11 Kommentarer:
Hon var outhärdlig. Vi skulle aldrig ha satt oss där, jag bara ville visa hänsyn med tanke på blåbussarnas oförmåga att tillgodose långa ben.
De två hållplatser jag hade kvar efter det att du gått av fortsatte hon att förhöra mig om dina grannar. Liksom, vad var ditt problem? Till slut sa jag, alldeles innan jag gick av: Han jobbar på HYRESGÄSTFÖRENINGEN så han kan nog de stadgar som behövs. Jag sa inte att du var en bostadsrättsjävel.
Jag skall inte göra en lång utläggning om bygemenskapens splittring i och med Laga skifte 1827 och dess påverkan på den svenska mentaliteten(taget i beaktning att 50% av er är från Dalarna) i och med det faktum att ni ryggar tillbaka när ni blir tilltalade av en en medmänniska på bussen som dessutom vill er väl. Kvinnan på bussen måste naturligtvis vara fullständigt cocobahia; men med jäkligt bra koll på Tiramisu.
Jag vill höra mer om bråket om ljudnivåer med dina grannar.
Annina: hon antydde ju också att det var mitt fel. vad har ni gjort egentligen. det måste ju ha varit en del med tanke på klagomålen. gick hon på under en av hennes passager. varpå hon rekommenderade att jag skulle titta i stadgarna. Hade jag sagt att jag jobbade på Hyresgästföreningen vet jag inte vad som hänt. Då hade jag väl aldrig kommit av bussen.
David: Du brukar ju vilt fäktade strida mot det osunda med att umgås med sina grannar och att överhuvudtaget tilltala okända. Man tror ju på det där i början men sedan visar det sig att du groggade med ungkarlar till grannar i Rågsved och att du numera, sedan du flyttade till Tyresö, allt som oftast sitter i hans källare och snyltar canal plus. Och när man är ute på lokal med dig sitter du snart och snackar u-båt med någon kille i filtkeps.
http://andrejohansson.blogspot.com/2006_10_01_archive.html
1. Vassa Eggen har väl inte spotlights i golvet?
2. Varför pratar du tiramisu enbart med David? Du och jag brukar så gott som varje gång vi ses äta tiramisu.
Jo,jo jag är lite inkonsekvent på den punkten.
Men vad handlade ljudnivåbråket om?
Du lade ut en en sjuhelsikes cliffhanger här.
VAAAAA? Äter du Tiramsiu med jens of japan också! Det är ju vår grej. Av alla svekfulla...Det här är ju värre än Anjalaupproret. Fan nu skall jag dra med nån jobbarkompis till vampyrloungen som hämnd.
jens, alldeles riktigt, men de jobbar på det. spotlights i golvet är inget man planterar i en handvänding.
Okej, så här var det: Jens bjöd in till mansmys. Jag tog med en plunta whisky och hade köpte några bättre flasköl. Vi skulle ha grindhousekväll och därför ville jens äta pizza. Jag föreslog hämtpasta istället och fick gehör för mitt förslag. Eftersom jag handlar en del på pastastället slängde han med en slev tiramisu, men var tdylig med att säga: det här är inte vår hemlagade lyxiga variant, den du brukar köpa och bjuda den där illa klädda prästsonen på.
Jens ringde nyss och undrade vad fan jag höll på med. Jag får i bekskrivningen ovan det att låta som att han bjöd in till mansmys och jag stod för all mat och dryck. Så var det inte. Han hade köpt öl. Dessutom laddade han ner ett helt gäng fantastiska avsnitt av Nevermind the buzzcocks i min pod.
Man kan säga att ljudbråket handlade om att grannarna ansåg att jag borde lägga mig i sängen vid tio och sedan inte röra på mig förrän, säg, tio nästkommande morgon. Det tyckte jag var att ta i en aning och gick genast och satte på Jonathan Richmans "The Neighbors" på högsta volym:
"No need to let the neighbors run my life, no no"
Det är väl högst lämpligt att gå och lägga sig kl 22.00. Vad skall du göra uppe efter det? Jag skulle antagligen hållit med grannarna om jag varit med. Folk som orkar vara uppe sent på kvällarna jobbar inte ordentligt.
Har ni pratat ut om det här eller har ni en härligt infekterad och pyrande relation nu?
Skicka en kommentar
<< Home