Reinfeldt sviker Borg
Fredrik Reinfeldt med dotter i Barkarby (Foto: Jens)
- Om du var statsminister i Sverige, var skulle du handla då? Jens ringer och frågar samtidigt som jag står och fingrar febrigt på en grå Miu Miu-rock.
- Ja, jag skulle väl handla där jag är nu, på Nitty Gritty, antar jag. Hur så?
- Jo, förstår du, jag är i Barkarby och nyss stod hela familjen Reinfeldt i Fjällrävens outletbutik och provade kläder. Fredrik provade en fritidsjacka och Filippa en toppluva. Och säga vad man vill om henne, men hon var väldigt fin i den.
Familjen Reinfeldt ägnar alltså lördagen åt att outletfynda i Barkarby. En sympatiskt Schlingman-regisserat lördagsgöra kan tyckas. Men alla vi som har läst fem poäng nationalekonomi, och är bekanta med t ex lafferkurvan och penningsteori, vet att konsumtion är ett fantastiskt smörjmedel för ekonomin. Att då snålfynda sekunda toppluvor i Barkarby är inte acceptabelt. Borg borde vara besviken. Om jag köpte Miu Miu-rocken? Nej, men jag ska göra det i morgon. Det bjuder jag de nya moderaterna på.
av André Johansson, kl 18:38
19 Kommentarer:
Detta är naturligtvis ett steg i moderaternas harmlöshetstrategi. Det är klart att de vill bli sedda i sådana folkliga sunt müslinationalistiska miljöer. Vad är det för värld vi lever i när moderaterna luffsar omkring i kånkenryggsäckar och Tolkiensällskapsfrisyrer och folkrörelsesossarna från armborstskogarna klär sig som jagsvagt champagnenersprutade Båstadbratz.
Man kan ju börja rappa på svenska för mindre.
David, jag håller givetvis med dig, men samtidigt måste jag så här på småtimmarna ställa en kontrollfråga: menar du att min klädsel är jagsvag?
Bara en tunn liten grön tygkrokodil skiljer från kamphund och sherlockrutig keps.
Det är intressanta att en kille från Rågssved, och som i princip gifte sig i en sisters of mercy-tshirt, har så mycket modeanalys i rockärmen.
Försök inte ge igen, glöm inte att du är född -75 och jag är född -74. Du har din roll, tjänarens, och jag har min roll, av en händelse patronens.
De flesta människor tycker nog att en lite för kort urtvättad Sisters of Mercytröja signalerar mer upplyst världsvant stoiskt lugn än 2000-talets motsvarigheter till cylinderhatt, käpp och kravatt som du klär ut dig i.
Om jag hade en metrosexuell modetidning skulle jag återge den här dialogen rakt av.
Det roliga med sådana som David, och min pingisproggarkompis Joakim, är att de har mer konskvent stil än alla andra jag känner. Dessa modeasketer klär sig konsekvent proggigt och enkelt. Ingen av dem skulle vid sitt liv kunna tänka sig att köpa ett plagg för över tusen kronor (Davids shoppingrekord är en Skinny puppy-hoody för 600 kronor köpt utanför Kolingborg 1993; Joakims ett par jeans från en marknad i pakistan för 100 kronor).
P-G är lite likadan. Han tycker att jag borde sluta köpa så dyra kläder. Det är inte bra för intellektet. Han utgår från det, att folk som är alltför "modemässigt" klädda inte tänker så bra.
Det roliga där är att när han åker hem till Kramfors iklädd piké, kavaj och jeans tycker hans gamla polare att han ser ut som en homosexuell mellanchef.
PG har rätt som vanligt. Det är förflackande att bry sig om mode och inte i enlighet med god stoicism och stofilism. Den andra personen som bryr sig om mode i Sverige heter Peter Siepen. Begrunda detta André. Hade du levt på romarnas tid hade Suetonius skrivit åtskilliga svulstiga rader om ditt fördärvliga leverne. Du är ju en faktiskt en mycket klipsk och hygglig person, André, men ibland kan du sända ut helt motsatta signaler med dina bekräftelsekrävande kläder. Såna här samtal får jag föra med elever som gillar ska-musik och klädstilen men inte vill framstå som främlingsfientlig. Du behöver ju inte klä dig i märken jamaicanska flaggan och överkryssade svastikor men kanske är ett "ja till löntagarfondermärke" nödvändigt om du inte skall åka dit som Stureplanscenter i folks ögon.
Nu blir det riktigt intressant. P-G tänker på samma sätt. Fast tvärtom. Han brukar plädera för att en klädsel som ligger under etiketten (för den särskilda situationen) gör att man kan slå ur underläge. Det menar han är sympatiskt, att folk tror att man utifrån kläderna att döma inte verkar ha något viktigt att säga. Och så slår man omgivningen med häpnad, då man bland oklanderliga kostymer och dräkter briljerar i urtvättad Brothers-piké.
Jag som inte är så smart törs naturligtvis inte leka med sådana nedklädningar. Och jag tycker att modeaskterna behöver prata ihop sig vad som är smart klädsel. Som det är nu är det både dumt att klä sig för enkelt och för fint.
Skall du leka martyr nu också, du är inte alls korkad, tvärtom, men du är fåfängare än Engelbert Humperdink och det skall du få äta upp. Jag tror du skulle vinna mycket på att följa PG:s Michael Moore-strategi. Du har ju en dialekt som kan lura folk till att tro att du är till hälften bergatroll och till hälften kastrulltattare. Om du klädde ner dig lite skulle du verkligen slå ur bakhåll. Nu tror ju skattebetalarnas förening, jag vet det där var över gränsen, att du är en av dem. Å andra sidan kan ju kameleonttaktiken vara bra i vissa förhandlingslägen det skall ju erkännas. Mitt bland de bakåtkammade svindlarfrissornas skattefuskarcredo kommer det en liten vass dalmasstämma som påminner om segern över marknadshyrorna och tipsar om en ABF-kurs på söndag.
Mina läsare bör här informeras om att David inte skojar. Han tycker så här. Jag borde ha sisters-tröja betydligt oftare. Skulle jag ha det skulle han förmodligen bjuda mig till Tyresö (han har flyttat dit nu) utan att vara rädd att jag såg ut som en GB Glace och att han därmed skulle skämma ut sig för grannen (som han ville bra till hos, ty han har både platteve och canal plus).
Annars var det onödigt av mig att blanda in förbundssjuristen i det här klädkriget. Han brukar ju faktiskt ha Armanikavaj. Och jeans. Som den mellanchef han i någon mening är.
Jag är inte orolig. Du behöver inte klä om. Du skulle snart kunna reparera din eventuella GB-clownspinsamhet med några tvåfotsdribblingar med barnen ute på gården. Lägger du till några blodiga skrönor om de till synes rutinmässiga slagsmålen med Coopforum på korpmatcherna så kommer grannen att tindra med ögonen tror jag. Kanske skulle jag få se på ännu mer canal+ då.
Du skall snart få komma hit till radhuset men kan du ta med din pappa för vi behöver hjälp med att lägga lite golv?
Just det, pappa. Han brukar ganska ofta, precis som sattsministern, handla på Barkarby. Ibland när jag är i Avesta för att hälsa på ber han mig känna på skjortärmen. Känn, skitbra kvalitet, säger han stolt. Det får man ju hålla med om, det är rätt bra kvalitet för pengarna på Barkarby.
Jag ska höra ifall han kan knipsa lite klinkers med krabbklorna en helg i Tyresö. Återkommer.
Jag vill att ni fortsätter det här meningsutbytet. Så kan jag sitta i soffan och bli road.
André, du tvingar in mig i den här diskussionen - sannolikt fullt avsiktligt med dina många referenser till min klädsmak. Inledningsvis vill jag säga att jag gillar mina urtvättade pikétröjor. De kanske har förlorat sin forma lyster, men de är ändamålsenliga. Det du uppfattar som nedklädning, är snarare ett utslag av måttfullhet. Smaka på ordet måttfullt, André. Det kännetecknar inte dina svindyra neonnskimrande GB-Glacesockor. Inköpta på Nitty Gritty, ett par i taget, med en fin näpen papperspåse att bära paret sockor i. Motsatsen till måttfullt. Upplysningsvis kan nämnas att i Kramfors köps sockor i dussinpack på Konsum. Det är fint. Och måttfullt...
Ni ska veta att P-G, innan han skrev det ovan, stod i mitt rum i cremefärgad skjorta (köpt på ett slags finare outlet i Malmö) och svart kavaj. Han stod liksom och smekte det där fina cremefärgade skjorttyget. Han njöt tydligt. Skitbra kvalitet, såg han ut att tänka. Sedan traskade in in i sina klackade, svarta skinnskor och skrev något kokett om måttfullhet.
André, vi rör oss i olika världar du och jag, jag i den lilla på Konsum i K-fors, du i den stora på Nitty. Är "creme" samma sak som "kräm"? Den "krämfärgade" köptes till starkt reducerat pris, ett pris som vida understeg ett par av dina regnbågsfärgade GB-glacesockor. Det du tolkade som smekning av tyg, var i själva verket ett tankspritt kliande. Jag är inte som du André, som ideligen ses smeka dina koftor och sockar.
Som bakgrundsinformation till er som inte känner P-G kan jag meddela att han flyttade från Kramfors för drygt 30 år sedan. Nu bor han i Uppsala. Det hindrar honom tydligen inte från att fortfarande se Konsum i Kramfors som hemma.
Skicka en kommentar
<< Home