Söndag i Saltsjöbaden

Förra gången jag var här berättade Nisse att jag var väldigt lik hans tyska barndomsvän Wolfgang från Härnösand. "Upp i dagen, jag har inte sett honom sedan 40-talet", sade han och gick in i sitt arbetsrum och väntade på ett samtal från en samhällsplanerare på Nacka kommun. Nu har Nisse gått bort och jag, Ebba och Björn sitter i Kajsa Strinnings kök och dricker te. Kajsa ondgör sig med underbara undanglidande ironier om nybyggen på ön och prickkastar våra urkramade tepåsar i vasken. Hon missar den tredje. Det visar sig att Björn har glömt att ta bort telappen.

Efter ett tag vid köksbordet kom vi in på bloggen. Man pratade så mycket om att blogga eller om det hette logga, men vad är det egentligen, frågade Kajsa. Och jag försökte förklara det genom att för det mesta är det ett slags dagbok som man publicerar på nätet. Till exempel att jag, som har en blogg, i morgon skriver om att jag satt och drack te och åt skorpor i ditt kök. Har man inte alltid suttit i kök och druckit te och ätit skorpor, undrade Kajsa.

Vi tar adjö och går ut på en promenad. Efter en dryg halvtimme i tät nedfallande pudersnö är vi framme vid en före detta trevånings sommarstuga med sjöutsikt som är tilläggsisolerad till åretruntboende. För en grabb från bruket i byggsatsvilla är det mycket exotiskt. Pigkammare, piano och vinterträdgård. Allt det där. Ebbas kompis Anna har satt på bastun och vi klär genast av oss. Efter att vi rullat oss i snön tre gånger sätter vi oss i salongen och dricker kaffe. Efter en kvart kommer Anna in med varsin räksmörgås. Det smakar fantastiskt.