En handelsresandes död

I hörnet under en av kristallkronorna sitter fem pussiga män och dricker öl. På bordet framför dem står fem majonnäskladdiga tallrikar. De skrockar en aning trött och kallar på fröken. Kan de få en ny omgång. De får in en ny omgång stora stark. Samtidigt som en av männen tar en djup klunk ser jag att en annan i sällskapet drömmer sig bort. Är han redan i Borås och kränger komponenter till någon maskinpark? För visst är det väl ett gäng handelsresande som sitter vid bordet bredvid? Nu blundar han. Är det en handelsresandes långsamma död jag bevittnar i en matsal med anor från tidigt 1800-tal? Det vore väl ändå för fantastiskt om en handelsresande lämnade in mitt i tidlösheten.

Jag sitter med Tobias från jagvillhabostad.nu (underlag för ett jagvillhabostad.nu/Hyresgästföreningen-fientligt ledarstick, Peter Wolodarski?) på Hotell Eggers i Göteborg och försöker bestämma mig vad man kan äta så sent som klockan tio en torsdagskväll. Några timmar tidigare var vi i Angered och pratade diskriminering på bostadsmarknaden tillsammans med DO. Över femtio personer på plats i ett slags allaktivitetshus. Företrädare för somaliska föreningen, kurdiska föreningen och finska förgreningar av lokala Hyresgästföreningar är på plats.

Jag sneglar återigen mot de fem handelsresande männen. En klocka tickar men visarna rör sig inte. Det är som att sitta i ett guldkantat Roy Andersson-sceneri. Jag ber servitrisen att ta in samma sak som männen i hörnet. Efter en kvart får jag in en stor räksmörgås och en Miller. Det smakar fantastiskt.