Långepellen

”Det är för att du är så lång.” Jag har precis läxat upp Nalle i vårens Wasa club open och får höra att jag vann för att jag var lång. ”Du skulle aldrig hunnit på de där stoppbollarna om det inte vore för att du var så förbannat lång!” Samma sak när man som grabb sprang ifrån någon kort kille från Krylbo. Det berodde på långa ben.

Jag har aldrig riktigt köpt det argumentet. Mest för att det låter så oskickligt att hela bedriften kan förklaras i lång. Det är ju en av de få saker man inte riktigt kan styra över.

Hur lång jag är? 191 cm, det vill säga inte sådär exceptionellt lång. Men ändå kallar min svärmor mig ibland för långepellen. Trots att hennes söner är betydligt längre än vad jag är. Jag måste vara längre än vad jag tror.