Risk för patronymikonpost
Jag vet inte om ni minns hur det var på Kungsholmen. Men där fick vi någon annans patronymikonpost. Mönstret var tydligt: Systematiskt slank stora delar av Kungsholmens son-post ner i vårt brevinkast. Det var naturligtvis en markering från den infödda medelklassen. Bland Silverskölkdar och Stolpenstiernor var man inte så stöddig som enkel Johansson.
Hur det kommer att bli med den saken här i Sjöstan vet jag inte än, men risken för upprepning av patronymikonmobbning är uppenbar. När jag studerade skylten i trapphuset imorse var vi de enda sonarna i huset. Snart får man börja sortera Gustavssons post.
av André Johansson, kl 15:58
3 Kommentarer:
Du blir väl inte ledsen om jag kanske kommer att hänga lite mer med grannen Hertéus än med dig när jag kommer och hälsar på. Ibland behöver man få tala med lärde män på latin lite grann, du vet. Det är okej va? Jag snackar gärna svedjebruk med dig och så men efter ett tag så...ja.
Möjligen har ståndsamhällets strukturer avtagit något på senare tid men det är ändå så uppenbart vad mycket man har gemensamt med nån från sitt eget stånd.
Den där på våning 1 kan du dock hålla kort. Landägande uppkomlingar som försöker dölja sin gödseldoft med nån sorts naturromantiskt efterled. Fnys.
Ja, om du bara kommer hit och hälsar på får du gärna springa ner och hänga med Hertéus en stund. Men Tiramisuglassen är slut. Den åt Jens of Japan upp redan i söndags.
Fan. Han är glupsk.
Kan du kolla om Hertéus har en skvätt tiramisuglass över till mig?
Det borde de ha. Nämn att vi tillhör samma kast.
För övrigt. Kan man göra tiramisusemlor? Kan det bli gott?
Skicka en kommentar
<< Home