Käre John

För en tid sedan såg jag Lars-Magnus Lindgrens "Änglar, finns dom?" från 1961. Jag beskrev den då som en svensk "Blåsningen" med spring i dörrar, kvinnor som beter sig som barn och en kamera som är Troellskt naturpoetisk men påtagligt ofärdig. Häromdagen såg jag något som på ytan skulle kunna ses som en uppföljare, "Käre John". Det var samma skådespelare, Christina Schollin och Jarl Kulle. Samma miljö, ett nyförälskat par i skärgårdsmiljö. Samma regissör, Lars-Magnus Lindgren. Men stämning är helt annorlunda. Tre år har gått. Och karaktärerna har inget med varandra att göra. Det är helt olika filmer. I "Käre John" är Jarl Kulle en melankolisk charmör och Christina Schollin en mer mogen kvinna. De tar ett spontanflyg till Köpenhamn, de tar ett morgondopp, de tar en sängfösare. Och precis när svärmeriet ska gå över till sex drar sig Schollin ur och Kulle blir tokig. Ja, resten får ni se själva.

För sevärd är den. Om inte annat för att se vad som ansågs vara pornografisk film 1964.