Reklamare med halsduk inomhus

Vad kan det ha varit - fem minuter? - sedan dök hon upp på tumblr-bloggen Reklamare med halsduk inomhus. Mitt i dragningen av den virala kampanjen #donttellashton står hon där bredvid en reklamare med halsduk inomhus. Jag har precis retweetat en sådan där ironisk mediemans länk till den halsbrytande bloggen ifråga och plötsligt är den uppdaterad med hon jag sitter och lyssnar på i en kursgård på Lidingö. Det låter såklart för ironiskt för att vara sant. Men sant, det var det.

Hon har dock inte halsduk på sig (det är en mansmysmarkör), men det har reklamaren bredvid henne på fotografiet. Det är naturligtvis en smått simpel Stockholmsblogg: Hur många gånger har man inte skojat om reklamare som ser sig som konstnärer och behåller halsduken på inomhus när pressfotografen dyker upp?

Som så många andra klädesplagg tar det fokus från saker som man man vill dölja. Som till exempel åldrandet: Där slår inget en stor, gärna färgglad, varför inte randig, halsduk inomhus när man känner att åren satt sina spår.

Vore det inte för att jag i tisdags fick väja för en vuxen människa som var på väg till jobbet - kanske just en reklambyrå - åkande skateboard i det snöblandade regnet i skydd av ett par kornblå Urban ears och Burberry-trenchcoat hade jag möjligen viftat bor det som självklara Stockholmsstereotyper.

Nu funderar istället jag på att flytta tillbaka till Dalarna och bränna mina Paul Smith-halsdukar (för utomhusbruk) på ett bättre bål. Vad säger ni, Studio total, är ni med, och kan det bli en viral världssuccé?