onsdag, februari 2

Ett ljus i vargavintern - eller hur blogg bör bedrivas



Jag inser att min nuvarande blogghållning är ohållbar. Det är för långt mellan gångerna. Blogg bör vara mer i, hur är det man säger, mer i farten än så. Magasinblogg, att uppdatera en gång i månaden, är ju bara ett annat ord för tidsbrist. Eller att man väljer att använda tiden till att titta på när en medieman retweetar en annan mediemans 128 tecken om den underbara uppdateringen av Sherlock Holmes.

Hade jag inte så starka känslor för min blogg skulle jag lägga ner den omedelbart. Ja, så jävligt är det faktiskt. Begrava den stillsamt samtidigt som jag tidsenligt twittrade något om hur underbar Patrick Wolfs nya låt och video The City är.

Istället borde man dra ut linjerna om Patrick Wolf. Från när han uppträdde på Dramatens poesifestival 2004 till när han spelade i New York 2007 på Webster hall. Helt olika världar. Både bra. Men hur mycket mer man gillar när Wolf, som på Webster hall, sätter på sig peruk, virar tunt tyg runt kroppen och vansinnesdansar till stråkar istället för att, som på Dramaten, spela tunga och mörka folksånger med sugande baklängesljud.

Hur särskilt välkommen Wolfs senaste utveckling är med The City: Luggen slängigare än någonsin och med en solig saxofon som bländar ett tungt och mörkt baklängesljud till vargavinter.

Ja, nu blev det mer meta än bra blogg. Men herre gud, ni fick en pyramidal Patrick Wolf. Och jag har redan fyllt februaris bloggkvot...

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Home